Identitet

OM FÖRELÄSNINGEN

Det första vi kanske tänker på är identitet i from av en identitetshandling.
En kombination av foto och personnummer eller annat personunikt nummer.
En “faktaidentitet” som för de flesta aldrig ändras.
Exempel på personer i det “organiserade” samhället som ändå ändrar sin
faktaidentitet är de som får skyddad identitet.
Vad det för med sig i frågor kring “vem jag är” kan vi bara föreställa oss
och kan vara värt att ägna en tanke i resonemanget nedan.

Inte så ofta tänker vi på vår identitet i termer av “vem är jag”
som en existentiell fråga sett utanför personnummer och namn.
De flesta av oss har skänkt frågan en tanke men samtidigt kanske upptäckt
hur svårt det är att kunna fånga ett enkelt/entydigt svar.
Vår verkliga personliga identitet handlar om
egenskaper, gener, uppväxt, kultur, kunskaper, yrke, utseende, värderingar, mm.
Det går att räkna upp ytterligare en mängd faktorer.
Dessutom kan vi utan att ha personlighetsklyvningar ha olika identitet i olika sammanhang.
Vi kallar det oftast att ha olika roller i olika sociala eller olika yrkesmässiga sammanhang.

Läs mer/mindre

Många kan ha märkt den egna förändring av identiteten, vi kallar det då för rollförändring, när de efter 25 år träffar gamla klassen från grundskolan. Helt plötsligt är vi någon vi inte varit på 25 år. Olika personer kan har olika faktorer som skapar den personliga identiteten. Betänk vad vi använder som statussymboler. Val av statussymboler utgår från ett spektra av faktorer och är olika mellan individer ofta styrt av grupptillhörighet samt värderingar. Ett litet exempel är sonen som får sina första ”snyggskor” efter att alltid ha använt ”gympadojer”. På frågan hur det känns komer svaret. ”Jag känner mig mer klädd” med ett förnöjsamt tonårsflin i ansiktet. Utan tvekan en dimension i personligheten han inte upplevt tidigare men som stämmer med hans upplevelse av sin kommande vuxna identitet. Att känslan kommer inifrån är tydligt men varifrån faktorerna kommer som ger ”snyggskor” en positiv dimension och en utveckling av identiteten är än mer intressant.

Om vi backar från tonåren vet vi att en egen identitet startar att utvecklas när vi närmar oss 10års åldern och vid 13 har vi grepp om vem vi är. Utvecklingen fortsätter sedan under tonåren. Genom frigörelse från föräldrar och olika grupptillhörigheter samt en mängd andra faktorer formas vi ytterligare och står med en egen och relativt tydlig identitet när vi närmar oss 20 och har fått stämpeln – vuxen eller åtminstone ”nästan” vuxen. Visst är identiteten bräcklig, påverkbar och kanske inte alltid genomtänkt. Men den kommer aldrig att bli helt genomtänkt även om vi försöker.

Vad händer då vi drabbas av situationer där identiteten inte stämmer med vår föreställning om oss själva eller på grund av stora händelser kastas omkull. Situationer där identiteten får en törn är t.ex. då vi ”måste” ta steg vi aldrig tänkt oss behöva göra. Kan vara att bli arbetslös, behöva söka upp socialen för att få hjälp, behöva psykologstöd, etc. Situationer där vi egentligen inte vill vara och bara sett andra individer i samhället behöva göra. Helt enkelt sådant vi aldrig förespeglat oss vara en del av oss.

Helt plötsligt drabbas en individ av olyckan som på en sekund förändrar livet och grunden för den identitet jaget levt med och den individen lärt känna som sig själv. Eller långsamt utvecklar en individ en situation som leder till en en livskris. T.ex. ett beroende eller att ”gått in i väggen”. Dessa exempel kan vara, eller snarare är, grund för att behöva återskapa/hitta en förlorad identitet eller en påtvingad start på vägen till en förändrad identitet.

INFORMATION

  • Föreläsning, workshop.
  • Arbetsplatser, Föreningar, Gruppboenden.
  • 4-6 timmar (inkl paus).